Tänker
Jag har blivit mer tankfull med vissa saker. Jag är känslig och blir ledsen för små saker. Det har gjort att jag bestämmer mig före det att jag har tänkt igenom vad som blir bäst. Det har varit många gånger jag har bestämt mig när jag är ledsen och sedan har fått ångrat mig. Jag har tackat ja till jobb för att jag blev rörd när de frågade, jag har blivit tillsammans med killar för att jag vill vara snäll. Har jag varit ledsen och tvingats ta ställning har jag gjort det på en gång. Jag vet att det tar ganska lång tid för att jag ska vara säker.
Något jag gjorde fel med var när jag köpte en hund i den vevan jag blev sjuk. Det var ett litet tag före det att jag blev jättedålig. Jag mådde inte bra fast har man mått jättedåligt länge blir det ett normaltillstånd. Jag hade inte en aning om hur sjuk jag var eller att det jag kände inte var normalt. Jag och den killen jag var tillsammans med köpte hunden ganska spontant, han visste att allt jag ville ha var en hund. Vi hade haft honom ett tag och det var hunden som gjorde att jag blev sämre än jag någonsin varit. Det var inte hundens fel, han gjorde inte något. Det som gjorde det var, att inte nog med att jag mådde dåligt och satte alla före mig själv, då hade jag ännu en som behövde mig. Jag vill att det går fram att det inte var hundens fel, hade jag mått bra hade han varit det bästa jag gjort. Det var att en liten hund måste ha en trygg ledare. Jag var inte stark och kunde inte ge honom det han behövde. Jag var inte dum mot honom eller någonting, det skulle jag aldrig vara. Det var att jag inte orkade med mig själv, jag grät och orkade inte stå upp. Jag gråter nästan när jag berättar det. Det bästa jag gjorde för hunden var när jag bestämde att vi inte kunde ha kvar honom. Före det gjorde jag och killen slut och jag hade inte kunnat ta hand om honom själv. Han skulle få vara hos kenneln och de skulle hitta en annan ägare. Jag kunde inte följa med och lämna honom och det fick killen göra. Att släppa hunden var nästan det svåraste jag har gjort. Att veta att jag aldrig mer skulle få hålla honom fick mig att känna en djup sorg. Han har en egen liten plats hos mig och den ska han alltid ha. Jag kommer aldrig glömma snällaste Happy.